Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet!

Nu är det dags att vi tillsammans djupdyker i den beprövade erfarenheten!

Skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet! Vad betyder det för mig i min roll som lärare? Vad kan vi som lärare luta oss mot, så att vi tryggt kan veta att vår undervisning vilar på vetenskaplig grund? Eller är vetenskaplig grund ett så pass diffust begrepp att det behöver utforskas och fördjupas av oss lärare? Ja, det tror jag behövs!

Vi lärare samlar i vår skolvardag på oss massor av erfarenheter. Erfarenheterna går in i varandra och det kan ibland vara svårt att veta vilka faktorer som är de mest avgörande. Vill jag som lärare prova på ett nytt arbetssätt, gör det, och upplever att jag hade en lektion som gick alldeles lysande, kan det ändå vara svårt att på egen hand utvärdera arbetssättet.

Det finns andra faktorer som jag måste fundera över. Gick det så här bra för att eleverna hade goda förkunskaper, berodde det på att idrottstimmen före varit toppen eller tyckte eleverna verkligen om mitt nya arbetssätt och kände att de lärde sig något?

Det kan jag ju ta reda på om genom att fråga eleverna och genom att pröva på arbetssättet flera gånger för att se om det ger lika bra effekt. Jag kan också prova på samma arbetssätt i flera grupper under flera år, men trots att jag gör det blir det ganska begränsat. Det blir bara min erfarenhet och kanske har jag missat något…

Tvärtom kan det också vara lätt att man generaliserar och använder undervisningsmetoder som fungerat bra i andra tider, i andra ämnen och annan kontext, bara på grund av att just de metoderna fått spridning och blivit allmängiltiga.

Hur kan vi lärare gå tillväga då?

Som i så många andra sammanhang inom skolan kan det kollegiala lärandet leda oss längre och ge så mycket mer! Genomförs detta hos flera lärare under längre tid blir detta mer beprövat och erfarenheterna större och djupare.

Vi måste ringa in vad det är vi vill undersöka och göra en erfarenhet av. På förhand måste vi sätta upp kriterier eller mål som mäter det vi vill undersöka. Vi måste göra detta systematiskt och dokumentera det väl. Detta måste pågå under en längre tid och det kräver tålamod. Vi måste också på något sätt ställa vårt alternativ mot andra likvärdiga.

Det kollegiala lärandet i kombination med IKT har lagt en mycket bra grund för att vi tillsammans ska kunna djupdyka i den beprövade erfarenheten och dela med oss av våra erfarenheter. Det är vi som profession som kan ansvara och utveckla detta och vi ska inte vara rädda för att göra det!

Läraryrket var länge ett ensamt arbete där varje lärare stod i sitt klassrum, genomförde sin planering, drog sina slutsatser och gjorde sina egna erfarenheter. Kanske är det detta faktum som gjort att begreppet beprövad erfarenhet framstår som diffust.

Fortbildning för lärare har också under lång period varit mycket övergripande oftast i föreläsningsform. I bästa fall har fortbildningen lett till intressanta diskussioner lärare emellan, men lärarna har med den nya kunskapen gått tillbaka till sitt klassrum och fortsatt att göra egna erfarenheter.

På så sätt har det inte byggts upp några ”banker” av beprövade erfarenheter. Många lärare utvärderar och undersöker sin egen undervisning för att försöka dra lärdomar av den och förbättra den så att eleverna når högre måluppfyllelse. Men återigen blir risken att erfarenheterna stannar hos den enskilde läraren.

Men nu är det dags! Nu ska vi sätta igång och fundera! Vi ska ringa in något intressant vi kollegialt vill undersöka och sätta upp riktlinjer för vad vi ska mäta. Vi måste systematisera och dokumentera! Detta behöver fortgå under en längre period. När vi tittar tillbaka på vår dokumentation kommer vi att upptäcka intressanta saker men också att ställa oss nya och fler frågor. Vi är på väg att göra den beprövade erfarenheten tydlig, greppbar och användbar!

Cecilia Andersson
Grundskollärare 1-7 sv/so, förstelärare

 

 

Språkutveckling i matematiken

Vi som arbetar med nyanlända elever vet att de i första hand är just elever. Vi som arbetar med elever vet att alla är olika. Det är självklart att de nyanlända eleverna inte är likadana även om de kommer från samma land.

Just nu är det mycket fokus i samhället på hur skolan bäst ska kunna ta emot och utbilda nyanlända elever med så olika bakgrunder. Det finns inga universallösningar för dessa elever, men det är viktigt att förstå att alla kommer till oss med egna bilder av skola. Förväntningar på vad vi ska göra där och hur vi ska göra det. Det är väldigt viktigt att vi får syn på, och till viss del möter, dessa förväntningar för att skapa förutsägbarhet och möjlighet för dem att förstå sin nya tillvaro.

Det finns inte bara en bild av skola, men erfarenheten säger mig att t.ex. matematik finns med på så gott som alla elevers karta av skolan. Därför är det ett utmärkt ämne att starta språkutveckling i och språket finns i matteuppgifterna. Siffror och tecken blir ett stöd i språkutvecklingen. Har man haft matematik tidigare brukar man snabbt känna igen sig, även om siffrorna kan se olika ut. Vi kan träna de allra första orden genom lika gärna i matematiken genom att sätta ord och bild på ett matematikproblem. Genom att redan från början möta förväntningarna eleverna har på skolan, kommer vi att få “medvind” och en snabbare inlärning. Så redan från första dagen i våra klasser för nyanlända, som vi kallar Världsklasser, finns matematik med på schemat.

Kristina Mårtensson, förstelärare och mentor i världsklasssen 4-6

LÄXHJÄLP av Britt-Marie Å Jönsson

Britt-Marie arbetar som lärare på 4-6, hon undervisar i åk 6. Här kommer Britt-Maries reflektion om läxhjälp.

Sen förra läsåret har jag erbjudit mina elever läxhjälp. Vad är då detta? Det hela började genom att det vid ett utvecklingssamtal kom fram att det var svårt att göra läxor/arbetsuppgifter hemma. Det var inte alltid eleven visste vad eller hur den skulle ta sig an uppgifterna eller att det inte fanns någon hemma som kunde hjälpa/ge stöd.

Då fick jag tanken att det kanske fanns flera elever som hade liknande problem. Frågan gavs och de som ville nappade. Därefter spreds det mellan elever och ibland sympati-stannar elever och tränar/arbetar med olika ämnen medan de väntar på sin kompis.

Tre dagar i veckan har eleverna möjlighet att få hjälp under en halv- till heltimme. Eleverna väljer själv ut under dagen vad de behöver få stöd och hjälp i.

Vad kan det då vara?

Hjälpen kan bestå i och om allt möjligt och det är alltid eleven som bestämmer vad den vill ha hjälp med. Det kan vara från att skriva ut en text eller uppgifter, kopiera ett dokument, översätta en text, göra tankekarta, starta ett arbetsområde eller få en extra genomgång av ett område eller en uppgift.

I vårt arbete försöker jag lyfta eleverna i det som de är bra på och de får direkt feedback. Vi lär oss också tillsammans vilka ingångar som är bra för eleven, strategier och strukturer som fungerar, vilket jag kan återknyta till senare under lektionerna. Jag ser också att elevens självförtroende har ökat och vetskapen om att de kan gör det lättare för dem att starta sina arbeten själva. Ibland vill de ha en extra bekräftelse i starten på lektionen (t.ex. “kommer du ihåg”) innan de går vidare och med hjälp av våra träffar blir detta mycket lättare nu. Det har också lett till att vi har en helt annan kommunikation, synlig och osynlig, där återkopplingen till läxhjälpen och de moment där eleven har lyckats i sitt arbete för dem vidare.

Under våra träffar blir det också möjlighet att prata om vardagliga händelser, både i skolan, på fritid och hemma.Detta skapar en öppning i den sociala samverkan och elevens trygghet ökar både tillsammans med mig och i gruppen.Support, Help Button, Button, Help, Font, Note, Text

Många dörrar har öppnats

Hitta struktur och strategier
Ökat självförtroende
Lyckan att lyckas
Trygghet
Samtala

SETT SYD i Malmö

Under två dagar på höstlovet arrangerades SETT SYD i Malmö, SETT står för ”Scandinavian Educational Technology Transformation”.
Det är en mässa och konferens där pedagoger möts, nätverkar, delar erfarenheter och tar del av det allra senaste inom skolutveckling och digitalisering.

Årets teman som genomsyrade konferensinnehållet, var Uppdraget, Det transparenta & lustfyllda lärandet samt Demokrati.

Tanken var att vi skulle inspireras, se nya möjligheter och bredda våra erfarenheter kring det moderna lärandet.

Barn- och Utbildningsförvaltningen gick in som samarbetspartner till SETT-syd, detta gjorde att vi fick möjlighet att skicka egna talare till konferensen och möjlighet till biljetter till alla lärare i kommunen. Riktigt KUL att tillsammans i kollegiet få en gemensam fortbildning och upplevelse. Här nedan ser ni Skolområde Simrislunds bidrag.

9.30 -10.15, sal S3
Hur lär du dig du härliga unge?
 Donjeta Vllasaliu och Jeanette Ovesson.

Alla lär på olika sätt. Vi arbetar med elevens metakognitiva förmågor, genom att bygga undervisningen utifrån så många olika ingångar till lärandet som möjligt, kan vi medvetandegöra eleverna om sina strategier för att lära. Mångfald, nyfikenhet, lust att lära och mod att prova nya vägar är våra nyckelord. Vi kommer att visa hur digitala resurser kan underlätta detta arbete, hur vi skapar ett meningsfullt och lustfyllt lärande tillsammans med eleverna.

sett sydVilken föreläsning!
Inför fullsatt sal ca 500 personer och med fler i kö, levererade Jeanette och Donjeta en kanon föreläsning där de bjöd på sig själva och kom med konkreta tips och beprövade metoder. Ett lustfyllt lärande där eleven alltid är i centrum.

Utvärderingen visade att merparten av lärarna var mycket nöjda med SETT SYD som helhet, framförallt så var de mest nöjda med upplägget kring föreläsningarna. Mässan kändes liten och ljudnivån var jobbig. Som utvecklingsmöjligheter önskar man att de populära föreläsningarna hålls vid mer än ett tillfälle. De önskar bättre nät och mer luft mellan föreläsningarna.
Som helhet två toppendagar där ”Hjärnan hade KUL”.

Katrin & Ingela

För några veckor sedan började vi vår resa!

För några veckor sedan började vi vår resa! En lärorik resa, en resa i lärande och metakognition. Det är elevernas resa och det är min resa och vi kommer att interagera tillsammans med varandra i olika konstellationer under tre år framåt!

Kunskaper byggs aktivt av de som lär och därför är eleverna de viktigaste entreprenörerna på denna resa. Hjärnan konstruerar och tolkar intryck och information aktivt och därför måste jag som lärare ge eleverna förutsättningar till aktivt lärande t ex genom grupparbete, problembaserade uppgifter och individuell färdighetsträning.

Jag är deras ledare men de är huvudansvariga för sitt eget lärande dvs. att bli medvetna om den process som är själva lärandet.

Min roll i denna process är oerhört viktig. Jag måste hela tiden organisera för samarbete, följa upp arbetet både på grupp- och individnivå. Jag måste analysera vilka kunskaper och förmågor eleverna eller grupperna saknar och behöver stöd i samt utmana eleverna att komma vidare. Med andra ord måste jag överbrygga alla hinder för lärande som jag ser!

Att vara ledare på denna resa är oerhört intressant! Man får ta del av elevernas erfarenheter och på så sätt får man en bild av den förståelse de har inom ett visst ämne. Det blir min utgångspunkt. Från den förståelse eleverna har just nu, ska jag leda dem pedagogiskt till läroplanens mål! Jag lägger upp vår rutt.

För att lära aktivt är det egna tänkandet A och O. Förmågan att resonera och analysera, klarar vi oss inte utan. För att hjärnan ska utveckla dessa förmågor, och en del andra, krävs utmaningar. Utmaningar handlar om att göra uppgifterna mer stimulerande, så att de kräver mer och att motivation skapas eller förnyas. Även här är lärarens roll oerhört viktig!

För att en elev ska kunna lära behövs självtillit. Jag tror att det är vanligt att underskatta hur stor roll en elevs självtillit faktiskt har. Tror eleverna på sig själva och sina förmågor kommer deras lärande att gå snabbare och lättare. Jag måste vara lyhörd för det dynamiska samspelet av, social samvaro, känslor, attityder, motivation och kognition.

Eleverna har massor av drivkrafter och strategier för att lära och dessa måste jag som pedagog få syn på och bekräfta och ibland också medvetandegöra föreleverna själva. Vi vet alla hur roligt det är att lära när intresset får styra och man får känna att man har ett syfte eller ett mål med det man gör. Känslan av att jag kan och jag vill leder till att vi vågar tro på vår kapacitet och att vi upptäcker att vi har förmåga att genomföra saker.

De flesta av oss vet också hur jobbigt och trögt det kan vara att lära när lärandet inte verkar meningsfullt, när det ska ske på viss tid och ska vara anpassat efter strikta ramar. Då tappar eleverna motivationen och därmed försvinner också drivkrafterna och de goda strategierna. Får denna negativa process pågå för länge leder det till skoltrötta elever som inte bryr sig! Där får vi inte hamna, det är fel resmål!

Skoldebatten tenderar ibland att handla om att elever måste ta ett större ansvar och anstränga sig mer för att kunna bygga vidare på och förvalta det samhälle vi har. Detta ska genomföras med disciplin och yttre krav.

Men? Om lärande handlar om att bli medveten om hur man lär sig, tänka själv, resonera sig fram till svaret, analysera, hitta mening med lärandet och på så sätt få en inre motivation, räcker det då med disciplin och yttre krav?

Nej, för lärande är både resan och målet!

Flight 4AB avgick 07.50 den 17 augusti 2015. Destination: Livslångt lärande…

Cecilia Andersson
Grundskollärare 1-7 sv/so, förstelärare